Jag minns hur jag satt i bilen på väg till flygplatsen och stirrade på molnen för två månader sedan. De enda ord som upprepades i mitt huvud var "Jag fattar inte att jag gör det här..." och allt kändes så surrealistiskt. Och jag var så vansinnigt nervös men samtidigt så uppspelt över att jag faktiskt packade mina väskor och åkte. Och jag minns hur jag knappt lade märke till att vi lyfte och de där timmarna på planet var bara som en dimma. Hur jag sedan drog omkring mina väskor i entréhallen letandes efter en bokhandel som inte längre fanns och hur jag till sist hittade dem som jag skulle flytta in hos.
Nu, två månader senare, kan jag inte förstå varför jag var så nervös. Och att åka var bland det bästa jag någonsin kunnat göra och jag är glad över att jag gjorde det. Imorgon natt står jag på Skavsta igen med mycket mer i bagaget än vad jag hade innan jag åkte, på alla sätt. Och det känns bra.

Fick en trevlig överraskning igår då Amelie kom in med en påse presenter till mig. Så snällt av henne och hon visste precis vad jag skulle tycka om! Så outfiten är fixad och jag är peppad till tusen inför min sista kväll på Irland. Kommer bli grymt även om det känns lite sorgset. Har träffat så underbara människor under dessa två månader och att säga hej då är inget jag ser fram emot. Men med inplanerade besök i både Tyskland, Frankrike och självfallet Irland så kommer vi att ses igen!

Intressant. Mitt rum blandas för tillfället av tyska, engelska och svenska. Blir lite förvirrande efter ett tag då jag börjar blanda alla möjliga icke existerande språk. Men jag har alltså, för att förklara det hela, en rumskompis. Eller ja, hon bor i rummet intill mitt men hon är den som ska ta över min plats efter att jag har åkt. Ja, nu är det bara tre dagar kvar och en del av mig vill att tiden ska stanna medans en annan del bara vill ha lördag. Men först kommer fredag och det ska fasiken bli den bästa kväll någonsin! Planer smids och det ska bli grymt!

Mest av allt kommer jag att sakna mina älskade barn. Ja, inte för att de är mina men ni vet hur jag menar. Och att kunna promenera vid havet varje dag.




the shins

Det känns ju inte alltför jobbigt att åka hem till de här underbara små underverken.




Har redan börjat planera packningen för att se om något måste skickas hem. Åker ju med Ryanair hem igen vilket betyder 20 kg+10 kg. Och med tanke på att jag fick lämna hälften av allt jag ville ha med mig hit hemma så borde jag lära mig av mitt misstag och provpacka allting minst tre dagar innan, och inte timmen innan avfärd. Vill heller inte spendera mina sista timmar här i mitt rum packandes.

Nu är det dags att lägga barnen!

Ursäktar för den bedrövligt dåliga uppdateringen den senaste veckan. Vilket gör att jag nu har så mycket jag vill ta upp att jag inte vet vad som är ut eller in. Så jag kan ju dra det mesta i ett svep bara sådär liksom. Har ätit grymma hamburgare på Eddie Rocket's två gånger på en vecka, solen har tydligen bestämt sig för att stanna, tittat på ett antal filmer då jag hade sängen som bästa vän ett tag, träffat ännu fler nya fantastiska människor, skrattat och bråkat med barnen, ätit massvis med onyttigheter och firat St Patrick's Day i Dublin.

Det sistnämnda kräver dock lite mer information då det ju faktiskt är Irlands höjdpunkt på året. Och för att ge en liten blick över anledningen till att de firar St Patrick's Day så ska jag förklara lite kortfattat varför. Saint Patrick, alltså helgonet Patrick, var den man som - för herrans många år sedan - förde kristendomen med sig till Irland. Han är även känd som den som drev alla ormar ur landet (jag vet, det finns inte en enda liten orm på denna ö) men det är något mer symboliskt då det faktiskt aldrig funnits ormar här. Så han kom till Irland, gjorde storartade förändringar och gjordes till helgon. Och varför det är just den 17 mars är ännu inte utrett till hundra procent men den hetaste teorin är att han dog just det datumet, vilket känns ganska logiskt.

Så på denna dag är det grönt överallt (även guld) och leprechauns, klöver och den irländska flaggans färger är det enda moderiktiga. Genom Dublin (och genom alla andra städer på Irland) är det en stor parad med konstnärliga (alltså skumma) saker och människor och pubarna är överfulla av onyktra och glada firare.

Alltså var det denna dag jag fick uppleva igår och det var häftigt och helt klart den roligaste dag jag haft sedan jag kom hit. Hängde med sköna människor och jag skrattade mig helt enkelt igenom hela dagen och kvällen. Kan erkänna att det var en aning tungt att gå upp och jobba imorse. Men sova kan man göra någon annan gång!

På grund av olika skäl kommer jag att avbryta min vistelse här på Irland. Börjar med den lite isbrytande nyheten. Jag har i alla fall då fått två upplevelserika månader i detta land då jag mött så många nya härliga människor, förbättrat min engelska och fått leva i en annan kultur än min egen. Så det känns okej. Det var inte min plan från början men saker förändras, precis som det alltid gör. Så om två veckor går mitt flyg mot Skavsta. Det är otroligt mycket jag kommer att sakna men det är även mycket jag har att komma hem till.
Så det är min uppdatering.

Satt nyss och läste ett svenskt mejl och jag, som alltid läser tyst för mig själv, börjar koncentrerat mumla massa ord. Det tog några minuter för mig att inse att jag mumlade på engelska och utan ansträngning översatte meningarna. Något snopet fortsatte jag och började storslaget fantisera ihop min framtid som professionell översättare till böcker. Ja... får väl se hur det blir med den saken.

I söndags följde jag med familjen in till Dublin för att åka Dublins svar till The London Eye, The Wheel. Ett gigantiskt parisehjul som fick oss att se ända bort till Wicklow Mountains. Efter det gick vi allihop till en pub där vi tog en Bulmers, barnen fick självfallet en alkoholfri dryck och hade det allmänt trevligt. Mötte senare upp Anna och vi hamnade på Gogarty's Pub där det spelades livemusik som vanligt.

Igår var det blå himmel, igen, så jag och Pauline promenerade runt vid havet här i Donabate. Jag tog sedan dubbeldäckaren till Swords och inhandlade lite nödvändigheter. Eller ja, vet inte om man kan kalla Collins easy learning Spanish phrasebook nödvändig men när jag fick syn på den på eason fick jag en stark känsla av att jag bara måste ha den. Så spenderade en större del av kvällen och natten med att repetera spanska fraser för mig själv.

Idag är det den traditionella Pancake Tuesday här så jag får trösta mig med det medans alla där hemma äter semlor.

Hasta luego! Adios!





Spenderade dagen med Pauline och havet.

Har äntligen fått 9-åringen att somna då han saknade mamma och pappa som är på fest. La mig till slut bredvid honom i hans säng vilket gjorde susen. Och det var med andan i halsen som jag smög mig ut därifrån efter han somnat.

Igår träffade jag äntligen den tyska au pairen Amelie igen. Vi har haft otur de senaste veckorna då våra scheman krockat totalt men igår kväll hittade vi äntligen en lucka. Jag tog, som vanligt, tåget in till Dublin och mötte upp henne. Gick till Gogarty's Pub där det verkade krylla av svenskar, vilket inte är så vanligt i Dublin. Irland är inte så populärt när det kommer till svenskar. Hade i alla fall en riktigt trevlig kväll som sedan avslutades på The Temple Bar. Tog The Nitelink (nej, jag vet det stavas inte "night" utan "nite") hem och vaknade idag upp med en svullen kind. Jag vet ju att jag är känslig mot nötter men att det skulle bli en sådan reaktion hade jag inte räknat med. Men det var värt varenda m&m som jag stoppade in!

Börjar kunna urskilja den irländska dialekten mer och mer. Man säger t.ex. inte my här utan;
- I just lost mi job!
Ett annat ord är you som uttalas såhär;
- Ya have to do it!

Tänkte visa lite av mina nya och irländska matvanor här.

Toast i mängder. Denna innehållandes kyckling, cheddar och mayo.


Vita bönor, bacon och rostat bröd med smör. Ser ganska äckligt om jag
ska vara ärlig men smakar grymt gott!

Gårdagen slog värmerekord sedan jag kom hit och det var även första gången inte ett enda moln syntes på himlen. Och när jag kom utanför dörren slog lukten av nyklippt gräs emot mig och jag kunde inte tänka på annat än Sverige i maj. Självfallet krävde det en promenad till havet vilket slutade med två timmars gång och jag har nog aldrig varit så trött i benen.


Himlen var lika blå som havet.


Fick plötsligt problem med bilduppladdningen. Så återkommer med lite
mat-kultur senare. Dags för ännu ett oth-avsnitt!

Musik, filmtips och Irland-relaterat i en och samma låt.
Filmen, som innehåller grym musik, heter August Rush som jag starkt kan rekommendera. Låten sjungs av ingen mindre än skådespelaren (och mumsbiten) Jonathan Rhys Meyers som faktiskt kommer från Dublin.

Bjuder även på bakgrundsmusik, Steve Earle - Galway Girl.
Som för övrigt kan höras på pubarna alla kvällar.





Underbart väder och en underbar park!


Det blev fredag och dags för hostelinvigning i Dublin.


Penneys hjärta folket!

The Spire

Quays Bar (som tydligen uttalas Keys Bar).



Lördag och shopping i det vackra vädret.

Henry Street